Nästan varannan svensk är överviktig och barnfetman klassas som ett av de främsta hoten mot folkhälsan – så hur arbetar egentligen regering, riksdag och myndigheter för att förhindra att den utbredda fetman breder ut sig mer.
Att äta kosttillskott så som Vitaepro och liknande för ett sundare liv blir allt vanligare, och kanske är detta en motmanifestation mot den allt mer utbredda fetman i Sverige. En fråga som nämligen är otroligt politiskt laddad är just den om fetma och folkhälsa, och det märks inte minst på till exempel kvällstidningarnas debattsidor under temat där skribenterna växlar om vart annat mellan fetthat och fetthyllning. Men sanningen är att fetman är ett allt bredare hot mot folkhälsan. Det skriver bland annat Folkhälsomyndigheten i en rapport som visar att nästan hälften av alla svenskar lider av just övervikt. Där skriver man bland annat om hur den största ökningen exempelvis syns i åldersgrupperna 45–64 år där andelen av personer med fetma och övervikt faktiskt ökat från 55 procent till hela 62 procent – och man kan även se hur den största ökningen skett hos kvinnor. Räknat i procent, inom denna åldersgrupp, har ökningen hos kvinnor gått från 45 procent till 53 procent och hos männen har ökningen endast gått från 65 till 70 procent. Något som dock kan tyckas positivt är att andelen unga vuxna, vilket är åldersgruppen 16–29 år, som lider av fetma eller övervikt inte har förändrats under de senaste tio åren. Där är procenten stadigt kvar på 26 procent. Så vad gör myndigheterna egentligen för att ändra på detta?
Informerar och upplyser
Vad Folkhälsomyndigheten årligen gör är en undersökning för att mäta statistik från nationella folkhälsoenkäten som de genomför varje år i syfte att se hur läget med folkhälsan faktiskt ser ut i landet. Sedan är det egentligen upp till en rad andra myndigheter att skapa förändring på den allt fetare trenden som Folkhälsomyndigheten rapporterar om. Till exempel har Livsmedelsverket bland annat lyft fram hur man till exempel kan arbeta förebyggande mot fetma och övervikt på individnivå genom att behålla vikten efter en viktnedgång. Man skriver bland annat om hur kost innehållande fiber såsom fullkorn, grönsaker, baljväxter, frukt, bär, och nötter gör det enklare att hålla vikten på en stabil nivå. Men vad man däremot inte skriver om är hur man ska gå till väga för att bli av med fetman, endast vad man bör göra efteråt – men håller man sig borta från socker, pasta och andra livsmedel med högt kaloriinnehåll bör övervikten kunna bekämpas, och det behövs.
”Fetma kostar samhället 10 miljarder kronor per år”
Det uppger Carl-Erik Flodmark, som arbetar som överläkare på barnöverviktsenheten vid Skånes universitetssjukhus, i en artikel i Metro och mindre kommer det heller inte att bli menar han. Och sanningen är att han förmodligen har rätt. Svensken blir bara allt tyngre och det syns tydligt när man tittar på hur medelsvensken sedan slutet av 80-talet blivit nästan 5 kilo tyngre – vilket också innebär att vårt genomsnittliga BMI nu är i nivå med övervikt. Så det är inte så konstigt att Folkhälsomyndigheten skriver att hälften av svenskarna är överviktiga när man tittar på dessa siffror. Men varför är det så? Till tidningen säger Mai-Lis Hellénius, som arbetar som livsstilsprofessor på Karolinska institutet, att övervikt faktiskt är starkt kopplad socioekonomiska faktorer. Förr var det de rika som var runda och nu är det tvärt om. Så att påstå att övervikt inte har något med politik att göra är helt klart att stoppa huvudet i sanden som politiker, och precis som Mai-Lis Hellénius säger: Vi måste bli bättre på att förebygga fetma, vi kan inte vänta.